Stick & brinn, det är dags för fest!

"På fredag ska vi fira ihop med AM2 kl 15.00 i deras kök. Jag hoppas att ni alla kan avsätta en kvart innan i vårt kök då vi tänkte infria [handläggarens namn, reds. anm.] löfte om champagne efter det att en viss familj lämnat Sverige. I dag har jag fått bekräftat att verkställigheten avlöpte väl dock med fot- och handbojor samt poliser som blev påpucklade på traditionellt sätt med handväska. Så varm välkomna till vårt kök 14.45 för en skål."

Dagens Nyheter skriver idag om fredagsfest på migrationsverket. Ut med ryssen, var ämnet för festligheterna. Jävla klåpare.

För ett gäng år sedan visade det sig att Sverigedemokrater arbetade på Migrationsverket. Dessa fick gå, och trots att verket förlorade i arbetsdomstolen valde man att betala böter eftersom man var måttligt sugen på att ha tillbaka personen i fråga. Det är inte så konstigt, att en viss typ av jäv förelåg torde uppenbart för de allra flesta. Nu finns inte sverigedemokraten kvar & personalen är av annan karaktär: den ropar gutår & hurra & bjuder på champagne när ryssen forslas ut ur landet.

Försvaret för agerandet är att att det inte rörde sig om champagne, utan rött mousserande vin. Jamendåså. Case closed. Då är det okej, eller?

Talade precis med en vän som arbetat på migrationsverket. Hon beskrev den allt mer hårda jargongen som handläggare lägger till sig när det kommer till utvisning. Det kanske är ett klassiskt mänskligt sätt att hantera en svår situation. Det kan inte vara lätt att vara en del av en sådan process, att vara med när polisiärt våld forslar folk ut ur landet. Hård jargong må vara ett sätt att stänga av, men champagne?

En viss kritik förekom gällande att det dracks på arbetstid. Det stör mig inte. Vilken arbetsplats ställer inte till med fest på en fredag då & då? Problemet handlar om att dessa handläggare firar 'ett lyckat arbete', vilket i rimlighetens namn de måste anse att avvisningar av människor är.

Öppenhet måste vara huvudregeln & oavsett om regelverket säger att en flyktingfamilj måste lämna Svea Rike är det en mänsklig tragedi för de som valt att fly fält & land, lämna familj & vänner - en desperat sista åtgärd. Att sedan få pendla mellan hopp & misstro, på en förläggning i Sverige där man förbjuds att försörja sig & sin familj. För att sedan, efter en orimlig tid, föras tillbaka till startrutan. Detta tragiska scenario - oavsett om det är en korrekt tolkning av regelverk eller inte - väljer migrationsverkets medarbetare att fira med champ.. förlåt, rött mousserande vin. Avgå, nu!

Trots min ringa förvåning över förfarandet har det sällan känts så angeläget att skrota fenomenet Migrationsverket för gott.

andra bloggers på temat är Sakine Madon, Johan Ingerö, HAX & Louisep

Med en variant på Ingerös avslutningsord: God jävla jul på er, migrationslallon.